Improvisation 47

Förflyttning, snabbare tempo och humor. Luriga utmaningar och mycket humor försvann då jag vid inspelningstillfället hade några vänner i rummet som aktivt kollade på. Det gjorde mig nervös. Men är sånt jag måste öva för. Undrar varför jag blir så mycket nervösare över att dansa inför människor jag känner väl än inför personer jag inte har någon aning om vilka de är. Kanske att jag är rädd att bli dömd? Att jag faktiskt bryr mig om vad mina vänner tycker om mig och får ett behov av att hävda mig på ett sätt jag inte får när publiken inte känner mig. Då ger jag blanka f-n i vad de tycker och dansar mer för min skull.. undrar varför det är så svårt med vännerna? Jag vet ju att de inte dömer mig heller, det är ju ingen överraskning direkt att jag dansar? Jag kan ju träna i samma rum som dem utan vidare problem.. men då de aktivt kollar..
Samma känsla har kommit över mig vid de tillfällen jag ska uppträda inför den gruppen som jag övat med på dansskolan. Det är den värsta publiken för mig för de ser var jag tabbar, de vet hur det "ska" se ut och så blir det så mycket prestation, helt i onödan. Jag dömer ju ingen annan så hårt som jag dömer mig själv. Det blir som att jag ser mig själv utifrån min publik, speglar mig i deras blick och tänker in hur min dans ser ut på en metanivå som blir en helt ofantlig kreativ block.

Så jag är stel.

So what.

Dunkelbunt ft. Amsterdam Klezmer band - La Revedere